Att utveckla en webbapplikation kan vara ett hårt arbete som kräver en hel del tid och att man har koll på en mängd olika saker. Om du inte använder ett strukturerat tillvägagångssätt, särskilt i komplexa projekt, riskerar du att förlora greppet om projektet.
På bloggen woork har man illustrerat ett väl strukturerat tillvägagångssätt. Läs hela inlägget här.
Ett vanligt sätt att processmodellera är att använda data flow diagram (DFD). DFD används för att ge en bild av dataflöden mellan externa entiteter, processer och datalagring i ett system.
Processmodellering innebär att grafiskt beskriva funktioner eller processer som tar tillvara, manipulera, lagrar, distribuerar data mellan system och dess omgivning samt mellan komponenter i ett system.
En konceptuell data modell är en detaljerad modell av helheten i en organisations datastruktur oberoende av DBMS eller implementation.
I en organisation kan det finns behov av olika typer av system i olika delar av verksamheten.
Tre vanliga typer av informationssystem är
TPS hanterar de aktiviteter och transaktioner som förekommer på daglig basis i verksamheten . Transaktioner tas emot, verifieras, accepteras eller avvisas. Validerad data lagras för senare åtkomst. Exempel på TPS kan vara personal/admin, ekonomi/bokföring, försäljning/marknadsföring och tillverkning/produktion.
Vid en analys och design fokuserar utvecklarna på processer som hanterar transaktioner oavsett om de är manuella eller automatiserade. Målet är att förbättra transaktioner genom att snabba upp processen, använda mindre personal och förbättra effektivitet och ackuratess. Det kan även innebära att integrera med andra system utanför den egna verksamheten.
MIS stödjer organisationen på ledningsnivå. MIS förser ledningen med rapporter och historisk lagrad information t.ex. tidigare försäljningssiffror och resultat. Informationen hämtas från ett eller flera TPS. MIS primära uppgift är att stödja verksamhetens planering, controlling och beslutsfattande på ledningsnivå.
Att utveckla ett MIS ställer stora krav på att veta vilken typ av information som ledningen vill åt och hur de ska använda den. Ibland kan det vara så att ledningen inte själva vet vilken information de vill ha eller behöver. Detta ställer väldigt höga krav på systemutvecklaren då hon/han behöver vara väl insatta i den verksamhet som bedrivs och i de TPS som besörjer MIS med information.
DSS är också ett stöd för organisationen på ledningsnivå.
Men istället för att sammanställa och visa information som MIS, är DSS är ett system där beslutsfattare kan manipulera data och modeller i affärsprocessen som förändras snabbt eller är svåra att förutse. DSS hämtar inte bara information från TPS eller MIS, ofta hämta de information från externa källor som t.ex. konkurrenters pris på en viss produkt eller gällande pris på en aktie.
Att utveckla ett DSS är ofta fokuserat på tre huvudkomponenter: databaser, modeller och användardialoger. Systemet ska vara lätt att använda och lätt att lära just för att här hanteras situationer som kanske inte alltid förekommer på daglig basis.
ASP kan definieras vid en organisation som "hostar" och kör applikationer för andra verksamheter.
Företag som väljer att köpa applikationen kan t.ex. betalar "per användare" (licens). Tillgång till applikationer kan ges genom Internet eller virtual private network(VPN).
Fördel med denna typ av lösning kan vara att man slipper att installera applikationen i sin egna miljö, det kan vara lättare att byta om det inte skulle fungerar till verksamhetens belåtenhet.
Nackdelar som bör nämnas är att kontrollen över applikationen blir mindre för företaget t.ex. uppdatering när ska det göras? och vem bestämmer det?
Företag som använder denna lösning får tillgång till, i stort sett samma lösning vilket gör det svårt att skaffa sig fördelar gentemot varandra. Enligt författarna till[MSAAD] så tillåter inte ASP-leverantörer mer än 20 procentiga förändringar av en application.
Hur som helst så blir ASP vanligare och vanligare.
Det förekommer också att de ibland kallas för On-demand software och software as a service (SAAS).
Ett dokument som lämnas till presumtiva leverantörer och som ber dem att föreslå hårdvara och mjukvara som kommer att uppfylla de krav som finns på ett nytt system.
Ett dokument i all ära men det finns egentligen inget som går upp emot att prova mjukvaran och köra ett antal testscenarion som är baserade på de krav som finns. Det är viktigt att man inte bara testar mjukvaran utan också testa dokumentation, utbildningsmaterial och support. Ett av kraven vid ett beslut om anskaffning av systemstöd bör därför vara att leverantören (utan kostnad) kan förse kunden med en testmiljö under en begränsad tid.
Källa[MSAAD]
Reuse i systemutveckling handlar om att återanvända tidigare skriven kod, funktioner, objekt samt komponenter för återanvända i nya applikationer.
Fördelar med att återanvända är t.ex. att kostnad för drift och underhåll kan hållas låga, bättre kodkvalitet och mer tid för utvecklarna.
Då mycket av de återanvända objekten och komponenterna redan har testats och avbuggats i tidigare applikationer bör det medför bättre kodkvalitet. Det bör även innebära mindre att göra i drift och underhållfasen. Det gör också att utvecklare hinner att utveckla mer under samma planerade tid.
Denna typ av utveckling är lämplig att tillämpa då resurser och personal finns tillgängliga samt om systemet måste byggas från scratch.
Källa[MSAAD]
En vanlig metodik för systemutveckling inom organisationer är SDLC (System development life cycle). SDLC består av fem olika områden, planering,analys, design, implementering och drif och underhåll.
Planering:
I planeringen ses organisationens totala behov av informationssystem över. Här identifierar, analyserar och prioriterar man de behov som finns.
Analys:
I analysen studerar och strukturerar man de behov som finns på systemet. "Outputen" från analysdelen är beskrivning eller förslag till lösning från analys-teamet.
Design:
I designfasen beskrivs system och funktioner i detalj. Här konverteras det rekommenderade systemets beskrivning till en logisk och en fysik systemspecifikation.
Systemet beskrivs i en modell eller en detaljerad beskrivning som underlag till dem som ska bygga det nya systemet.
Logisk design är koncentrerad på att beskriva systemet och verksamheten på en högre nivå. Funktionalitet som tagits fram vid design och analys beskrivs oberoende av plattform.
Fysisk design kan beskrivas som resultatet av den logiska designen. T.ex. om den logiska designen är en ritning på hur man bygger ett hus så är det byggda huset den fysiska designen.
Implementation:
Systemet kodas, testas och installeras. Dokumentation om systemet sammanställs och slutförs. Användare utbildas och tränas i hur systemet fungerar samt hur de ska använda det.
Drift & underhåll:
Här rättas brister och fel som upptäcks i design eller kodning. Det förekommer även att man gör förändringar på systemet som beror på förändringar i den miljö som verksamheten existerar. Det utförs även förbättringar och förebyggande åtgärder.
Källa[MSAAD]
Inlägg
Alla kommentarer
